Sopsortering

Hur sopsorterar man? Vad betyder sopsortering? Varför ska man sortera? Här kan du läsa om allt du behöver veta kring att sortera sopor.

Sopsortering - sortera dina sopor rätt

Sopsortering är ett annat ord för källsortering - men på något sätt känns det mer nära den faktiska handlingen att sortera sina sopor. Sopsorteringen är den sortering av sitt avfall som en person gör dagligen, för att underlätta för en framtida återvinning av material. Vanliga material att sortera är exempelvis plast, papper, matavfall, metall och glas.


Så här kan du sopsortera

För att underlätta sopsorteringen kan det vara praktiskt och effektivt att ha flera sopkärl i ditt hem. Du får själv bedöma hur många kärl du behöver, beroende på vilka material som mest förekommer i ditt avfall.


Sopor består till stor del av matavfall, restavfall, plast, papper eller kartong, glas och metall och kan behöva stora kärl. För exempelvis batterier kan det räcka med något mindre. Det finns många varianter av sopsorteringskärl att ha i din bostad, så välj några som du gillar och kör igång med sorteringen.


Matavfall och restavfall

När du sopsorterar är det viktigt att du vet vad som kan slängas vart. I närheten av ditt hem ska du kunna slänga matavfall och restavfall.


Matavfall slängs med fördel i en nedbrytbar påse, exempelvis en pappåse, i ett av dina kärl. Tänk på att avfallet bör vara så torrt som möjligt, då fukt kan få påsen att gå sönder. För att förhindra en trasig påse och dålig lukt bör du kasta påsen med matavfall i kommunens sorteringskärl ofta.


Restavfall är brännbart avfall, som ofta inte kan sorteras i de andra kärlen i ditt hem. Föremål som exempelvis vissna blommor, den fulla dammsugarpåsen, en diskborste och tändsticksasken är restavfall.


Om du bor i villa slänger du ditt matavfall och restavfall i en brun, respektive grön, soptunna. När du vill ha de tömda av kommunen ställer du dem längs bilvägen, i anslutning till ditt hus. Kommunerna tömmer soptunnorna i olika utsträckning, så kolla med din kommun när sopbilen kommer förbi.


Återvinningsbara material

Tidningar och förpackningar av färgat glas, ofärgat glas, plast, papper och metall separeras och sorteras och kastas sedan på en återvinningsstation. Om du bor i en lägenhet finns det ofta ett miljörum med sorteringsmöjligheter i anslutning till ditt kvarter. Även dessa töms av kommunen regelbundet. Hitta din närmaste återvinningsstation på Fti.se.


Bemannade återvinningscentraler bör du åka till när du ska sortera exempelvis vitvaror, elektronik, farligt avfall, metallskrot och grovavfall.


Hur noggrann måste du vara?

Du behöver inte vara avsevärt noggrann när du sopsorterar. Allt material som kan separeras med enkelhet, ska separeras och sorteras. Du behöver inte rengöra förpackningar som källsorteras, men de ska heller inte vara fulla med matavfall.


Det finns inget krav på att du ska behöva ta isär och ta sönder förpackningar för att separera olika material. Exempelvis kan den lilla ringen av plast på en mjölkkartongs öppning vara kvar när du annars slänger kartongen i pappersåtervinningen. Korken av plast ska dock läggas separat i plaståtervinningen. Sortera förpackningar med olika sorters material utifrån det material som dominerar.


Varför bör du sopsortera?

Det viktigaste och enklaste en person kan göra för klimatet är att få så mycket av dennes avfall som möjligt, att cirkulera i kretsloppet. Det innebär att den där mjölkkartongen kan återvinnas och bli en ny kartong när den har blivit använd förut. Om kartongen istället läggs i restavfall, kommer den att förbrännas och bidra till skadliga utsläpp.


Genom återvinning minskar vi vår energiförbrukning på utvinning av nytt råmaterial och produktionen av en helt ny kartong.


Slöseri med resurser

Naturvårdsverket framför samma två argument för varför du ska sopsortera. Det första argumentet handlar om hur vi slösar på jordens resurser när vi inte låter avfall återvinnas. Jordens resurser är inte oändliga, men samtidigt ökar vår mängd med avfall varje år.


Sveriges hushåll genererade 4,5 miljoner ton avfall under år 2018. Avfall Sverige presenterar att den siffran ökade till 4,8 miljoner ton för år 2020. I dagsläget går ungefär hälften av det totala hushållsavfallet till restavfall, men enligt plockanalyser är mer än 60 % av det återvinningsbart. I dessa 60 % finns bland annat förpackningar, tidningar, textil och matavfall. Allt detta kommer att förbrännas och kan aldrig nyttjas igen.


Föroreningar

Det andra argumentet är den skada felaktig återvinning gör mot klimat och miljö. Förbränning av material resulterar i rökgaser och vissa material gör dessa gaser mer eller mindre giftiga. Plast innehåller exempelvis mikrofiber som är giftiga för vårt ekosystem.


Förbränningen skapar även slaggprodukt och aska från de material som inte bör brännas, såsom glas, porslin och metaller. Slagg och aska deponeras vanligtvis, vilket innebär att det förvaras med annat giftigt material som inte kan återvinnas.


En deponi är en plats där förorenat material förvaras, antingen under jord eller i anpassade kärl. Deponin avger en gas som till 50 % består av metan och regnvatten som passerar deponin blir förorenat, så kallat lakvatten.


Vad händer om du ändå inte sopsorterar?

I Sverige är det lag på att privatpersoner ska sopsortera till bästa förmåga. Det är dock inte straffbart att inte göra det. Det är inget brott.


Dock kan viss felaktig avfallshantering vara straffbart enligt Miljöbalken (1998:808) 29 kap., men det gäller om en person har orsakat större skador eller föroreningar i miljön. Det kan handla om felaktig hantering av kemikalier.


Kommuner har rätt att meddela lokala bestämmelser kring avfallshantering och detta kan ibland innebära lokala straffavgifter vid felaktig sopsortering.


Referenser

Avfall Sverige

Förpackningsinsamlingen, FTI

Miljöbalken (1998:808) 29 kap.

Naturvårdsverket


Takk for at du leser!

 

Og du, ikke glem at du kan bruke Bower-appen for å bli belønnet for resirkulert emballasje. Gjennom appen kan du følge nøye med på mengden karbondioksid du redder verden ved å resirkulere.

 

Når du sparer karbondioksid bidrar du til en reduksjon i klimagasser, som igjen kan bremse global oppvarming og tap av biologisk mangfold på jorden.

Frame 309.png
Frame 310.png